Yrket där du kan få en drömlön

Ingenjörer och systemvetare kan välja och vraka bland arbetsgivarnas erbjudanden. Företagen bjuder över varandra i kampen om arbetskraften. Resultatet är rejält uppdrivna löner.

Det råder huggsexa på arbetsmarknaden om ingenjörer och systemvetare. IT-företagen växer fort. Men under 2011 har tillväxten mattats av. Anledningen är bristen på arbetskraft.

 Läget bekräftas av Arbetsförmedlingens senaste prognos, som slår fast att arbetskraften inom Sverige är för liten för att företagen ska kunna fortsätta expandera under 2012.

För att attrahera nya förmågor används lönerna som lockbete, vilket har lett till att lönerna pressats uppåt mer än i någon annan bransch.
– Det har varit en enorm lönepress, säger Maria Elinder, avtalsansvarig för IT-sektorn på Sveriges ingenjörer.
Bäst betalt kan de få som har en specialistkompetens.
– De kan erbjudas 70-80 tusen kronor i månaden – en lön som bara en chef skulle ha för några år sedan. Snittlönen för en vanlig ingenjör har legat på 35 000.
Klas Eklund, ekonom på SEB, anser att högre löner inom ett bristyrke bara är bra.
– Det ger signaler åt unga att satsa på teknikyrken.
Först om de inom andra yrken tycker att de också ska ha samma lön av rättviseskäl, som det kan bli problem.
–  Då finns det risk att inflationen påverkas och vi får en ond spiral. Men jag tror inte det.
Kan man inte se paralleller med IT-bubblan i början av 90-talet?
– Då var sektorn mindre och framför allt en bubbla på börsen. Möjligtvis är det ett blekt återsken.

Sofie Lundqvist är en av de nyutbildade civilingenjörer som IT-företagen slåss om att få anställa. Hon har kompletterat sin civilingenjörsutbildning med en utbildning i företagsekonomi.
Exjobbet som hon gjorde på Logica handlade om mobil- handel. Kombinationen gör henne till oerhört hett stoff på arbetsmarknaden.
– Det kan komma flera mejl i veckan från arbetsgivare som sett min profil på jobbsajter på internet, säger hon.
Sedan april är hon fast anställd på Logica.