Så får du koll på nya arbetsmarknaden

För några år sedan var svaret på dessa frågor ganska självklara:

• Hur fick du jobbet? (”Jag svarade på jobbannonsen”)
• Jobbade du något på semestern? (”Är du galen?”)
• Hur många inkomstkällor har du? (”Vad menar du? En, så klart. Lönen från jobbet. Vad annars?”)

För många blir svaren desamma än i dag, men för allt fler ser det helt annorlunda ut. ”Jobbet” är inte vad det har varit.
– Jag jobbar i egen konsultfirma med ideella och idéburna organisationer, är anställd som projektledare på Korpen och driver en golfkrog med min man, säger Julia Cornu, 31, i Sjöbo.

I det gränslösa arbetslivet är begrepp som ”arbetstid”, ”lön” och ”yrke” inte alls lika solklara som förut. Julia Cornu trivs på den nya spelplanen:
– Att göra saker jag brinner för, och få äga sin egen tid, är fantastiskt, tycker jag.

Nackdelarna?
– Att Sveriges sociala skyddsnät inte hänger med. På Försäkringskassan blir de fortfarande konfunderade när de inte har en vanlig anställningsform att beräkna på.

Här intill beskriver karriärspecialisten Angeli Sjöström – som för övrigt själv jonglerar olika roller.

Skapa jobben själv

Det finns ingen statisk siffra för antalet potentiella jobb på arbetsmarknaden. Jobben kanske aldrig tar slut, men de kan behöva skapas av oss själva i högre utsträckning framöver. Jobb uppstår när du och en uppdragsgivare är överens om något du kan göra som är värt att betala för.

Gig-ekonomin
Korta uppdrag (så kallade ”gigs”), projektanställningar, F-skattsedel och stor rörlighet får mer plats, standardiserade tjänster som ser likadana ut år efter år mindre. Det innebär att vi måste ha lätt att anpassa oss efter nya situationer – och kunna sälja  oss själva om och om igen.

Rekommendationer
Jobb tillsätts i allt högre utsträckning genom rekommendationer. Ingen kan hjälpa dig utan att de vet vad du vill, brinner för och kan – så en kärnkompetens åren framåt är att bli bättre på att veta det och berätta det för andra.

Källa: Angeli Sjöström, karriärexpert