Skatteavdraget för hushållsnära tjänster har blivit en het politisk potatis. Den rödgröna oppositionen har lovat att avveckla avdraget om de vinner valet i höst. Samtidigt visar en undersökning gjord av Novus Opinion att 66 procent vill ha kvar avdraget.
Enligt en undersökning från tjänsteföretagens organisation Almega köper människor ur alla inkomstgrupper hushållsnära tjänster. Men vid en närmare granskning av siffrorna kan Metro visa att de rikaste 4 procenten i Sverige står för hela 29 procent av de köp av hushållsnära tjänster som omfattas av det så kallade rut-avdraget.
– Ja, tittar man på vilken andel av befolkningen som köper de här tjänsterna så är det ju en lägre andel bland dem med lägre inkomster, säger Ulf Lindberg, näringspolitisk chef för Almega.
Enligt Statistiska centralbyrån tjänade 406 141 svenskar över en halv miljon kronor år 2008. Denna klick på cirka 4 procent av befolkningen köpte hela 29,2 procent av alla hushållsnära tjänster med rut-avdrag, enligt Almegas undersökning. 46,6 procent av köpen gjordes av personer som tjänar mellan 200 000 och 499 000 kronor, men denna del av befolkningen innefattar hela 3 634 039 personer.
En person på hundra gjorde alltså ett rut-avdrag hos medelinkomsttagarna medan motsvarande siffra var nära 7 på 100 bland höginkomsttagare och mindre än en på hundra bland låginkomsttagarna.
Enligt Skatteverkets egna siffror för hur skatteavdrag gjorts både med rut- och rot-avdraget sedan reglerna ändrades den 1 juli 2009 finns ett klart samband mellan kommuner med hög medianinkomst och en stor andel avdrag för hushållsnära tjänster.
I Stockholms rikaste kommun utnyttjas skatteavdragen sex gånger mer per invånare än i de fattigaste kommunerna.
