Så stort är lönegapet upp till makteliten

17 årslöner. Så mycket mer tjänar makteliten jämfört med en industriarbetare per år – en ökning mot tidigare år.
– Det här är en beskrivning av hur det ser ut, säger LO-basen Wanja Lundby-Wedin. 

För elfte gången presenterar Landsorganisationen (LO) en undersökning om löneskillnaderna mellan samhällets absoluta toppskikt – direktörer, politiker, storbolagschefer – och industriarbetarna. 2010, som rapporten avser, tjänade makteliten i genomsnitt 17 gånger en industriarbetares lön. Det motsvarar 5,2 miljoner kronor om året jämfört med arbetarens 307 000 kronor. 

Undersökningen har gjorts sedan 1950 och skillnaderna har svängt. När mätningarna började hade makteliten en inkomst motsvarande elva industriarbetarlöner. 1980 var den siffran nere i fem – sedan dess har det ökat kraftigt. 

– Det är viktigt att med jämna mellanrum lägga fram hur det ser ut svart på vitt, säger LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin. 

Själv har hon en inkomst på 1 miljon kronor om året.

Den grupp inom makteliten som tjänar absolut mest är den ekonomiska eliten. Snittet för den gruppen är 46 gånger mer än industriarbetaren. Här har inkomsterna mångdubblats sedan 1980.

– I näringslivet verkar det på något sätt ha spårat ur vad gäller löneskillnader. Den förhåller sig inte längre till samhället i övrigt, säger LO:s chefsekonom Ola Pettersson.

Kritiken mot de stora, och ökande, löneskillnaderna är långt ifrån enhällig. Jonas Milton, vd på arbetsgivarorganisationen och Svenskt Näringslivs förbundsgrupp Alemega, förstår inte vilken funktion LO tror att undersökningen ska fylla.

– I stället för att peka finger åt att andra har en hög lön borde LO koncentrera sig på hur man ska höja lönerna i de egna leden. LO-gruppen har de mest sammanpressade lönestrukturerna i hela västvärlden. 

Undersökningen bygger på ett urval av 197 maktpositioner i olika maktsfärer i samhället, 50 av dessa tillhör den ekonomiska eliten.