Låt dig inte luras av tjusiga titlar – i grunden är vi en flock apor på jobbet. Genom att göra som våra håriga kusiner kan vi få en mer mänsklig arbetsplats, enligt en ny bok.
– Vi är fascinerade av schimpanser för att vi känner igen oss i dem. Vi är ju apor och har mycket nedärvda beteenden från när vi klättrade i träd, säger Tommy Lundberg, som tillsammans med Ola Berggren har skrivit boken "Ledarskap på Apstadiet – evolution för chefer och ledare".
I grunden mår människor och apor bra av samma saker – om det handlar om ryggdunkar eller kliande, bonus eller bananer spelar mindre roll. En chef som vet detta kan göra arbetsplatsen mer mänsklig.
– Boken är skriven som en ledarskapsbok, men alla som har någon som helst relation till andra kan ha nytta av den, säger Tommy Lundberg.
Till hjälp har författarna haft schimpansen Santino och hans flock på Furuviks djurpark. Schimpansexperten Ing-Marie Persson har presenterat författarna för läromästarna, som på sätt och vis får konsultarvode. Intäkterna från boken går nämligen till att rädda vilda schimpanser i Afrika.
En schimpansflock har faktiskt mer gemensamt med en arbetsplats än med en modern människofamilj. Aporna ordnar in sig i grupper om 15-20 individer, som i sin tur är del av en övergrupp på runt 150, en sammansättning som också visat sig framgångsrik i många företag.
– Militären organiserar sig ofta i sådana grupper. Idén är att du måste känna igen individerna i gruppen, annars har du ingen orsak att kämpa på för deras skull.
Gruppen behöver ju också en ledare och precis som apor väljer vi gärna en stor och stark hanne som chef. Men varken apberget eller arbetsplatsen låter en alfahanne komma undan med vad som helst.
– Det är förtroendet som avgör. I schimpansernas fall jagar man upp chefen i en trädtopp och låter honom inte komma ner förrän han ångrat sig.
Men i sällsynta fall kan faktiskt en liten hanne ta sig ända upp i toppen. I den apflock som den världskände primatforskaren Jane Goodall följde under många år lyckades en mindre apa, 
Wilkie, bli ledare genom att putsa på de andra – det största ömhetsbtyget en schimpans kan ge. Kvinnliga ledare är däremot ovanliga, förutom hos dvärgschimpanserna.
På ett område har vi i alla fall kommit längre. Om det handlar kapitlet "Vad ska man ha 60 miljoner bananer till?".
– Vi har utvecklat möjligheten att vara girig mer än vad som skulle kunna vara möjligt om valutan var bananer, som ju inte är något värda om man inte hinner äta dem. En apledare ser alltid till att alla får så det räcker.
Därför bör vi bli mer som apor på jobbet
Fyra saker att apa efter
Ta en banan och fundera. Tommy Lundberg berättar att han riktigt kunde se kugghjulen snurra i huvudet på aphannen Santino när han satte sig ner och funderade. Schimpanserna ger varandra tiden att tänka efter, något vi är dåliga på i våra uppskruvade organisationer.
Fikapausen behövs. Schimpansernas putsande är inte bara ett sätt att bli av med ohyra, utan också ett sätt att stärka gemenskapen. Vår motsvarighet är fikapausen. Den är bortrationaliserad på många arbetsplatser, men enligt flera studier gör den oss mer effektiva.
Bekräfta varandra. Människor är precis lika bekräftelsetörstiga som apor. Se till att bekräfta dina kolleger. Det betyder inte bara att berömma dem när de gjort något bra, utan att uppmärksamma dem på andra sätt.
Lär dig kroppspråket. Schimpanser saknar ordentligt talspråk och är därför mästare på kroppspråk. Det är vi också, fast vi glömmer det ofta. Gör ett experiment och iaktta bara vad folk signalerar vid ett möte och inte vad de säger så får du se.
