Ofrivilligt går de utan jobb och kastas mellan hopp och förtvivlan. Men i varandra finner stöd. ”Det behövs fler sådana här stöttande nätverk”.
Den som har varit arbetslös en längre tid vet hur mycket det kan tära på ekonomin, självkänslan, kärleksrelationen och andra relationer.
– Folk med jobb kan säga "Å, vad skönt! Då kan du ju göra vad du vill på dagarna". Numera svarar jag: "Bra, du får min jacka och min legitimation så byter vi!". Jag förstår att många som jobbar har det jättejobbigt, men jag har svårt att ta den där oförståelsen, säger Lillemor Lahger, en 53-årig projektledare, utbildad kemiingenjör och en av de fyra kvinnorna i mininätverket.
Nätverket bildades av en slump i slutet av förra året efter att ett bemanningsföretag hade haft en informationsträff på Arbetsförmedlingen Gamlestaden i Göteborg.
– Alla hade mig som jobbcoach. De kände inte varandra, men stannade kvar och pratade. Då föreslog jag att vi skulle träffas regelbundet, säger Annelie Wallman, jobbcoach på Arbetsförmedlingen.
Sedan nyår har gruppen träffats en gång i månaden.
Om jag vill gå med i en sådan här grupp, hur gör jag då?
– Hör med din jobbcoach eller ta initiativ att skapa en egen ihop med arbetssökande vänner och bekanta.
– Det behövs fler sådana här små, stöttande nätverk.