Konkurrens ger lärare 400 kronor mer i lön

Konkurrens med friskolor driver upp lärarlönerna både på kommunala och privata gymnasier, enligt en ny rapport. Men effekten imponerar inte på Lärarförbundets ordförande.
– Det kanske kan glädja en statistiker.

Institutet för Arbetsmarknadspolitisk utvärdering, Ifau, har jämfört lärarlönerna i områden där det finns många friskolor och där inslaget av friskolor är litet.

I de mest konkurrensutsatta områdena var ingångslönen i snitt 400 kronor högre än i områden med liten konkurrens. Störst skillnad var det för manliga lärare i NO-ämnen och för kvinnliga yrkeslärare.

Ifau-forskaren Lena Hensvik ser resultaten som ett tecken på att konkurrens från friskolorna har stärkt lärarnas förhandlingsposition, men Lärarförbundet håller inte med.

– Det är en skillnad som kanske kan glädja en statistiker, men 400 kronor på 15 år är en mycket marginell effekt. Fristående skolor har haft en stor effekt, men inte på lönesidan, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén till metrojobb.se.

Enligt Eva-Lis Sirén lönar det sig för lite att bi lärare för att duktiga elever ska välja yrket framför andra med lika lång utbildning. I dag går det tretton sökande på tio platser på lärarutbildningarna, hälften så många som för 20 år sedan.

– Vi skulle önska att friskolorna ökade konkurrensen och under en lång tid trodde vi det, men det är uppenbart att det inte blivit så

Vad tycker du är det bästa och det sämsta med friskolereformen?
– Positivt är att de har bidragit till konkurrens om eleverna så att skolorna tvingas profilera sig. Många lärare vittnar också om kortare beslutsvägar. Negativt är att det inte finns samma meddelarfrihet och ekonomiska insyn. Det är svårt att se om pengarna används för eleverna eller för att maximera vinst.