Greger Jansson, 40, kände sig som en bluff på jobbet. Här berättar han hur han blivit fri från den obehagliga känslan.
Det har gått mer än 30 år sedan två amerikanska psykologer myntade begreppet ”The imposter syndrome” – bluffsyndromet.
Men fortfarande lever fenomenet kvar:
– Det är vanligare än vad vi vill tro. Jag märker att det dyker upp som en känsla hos våra klienter, att man exempelvis tänker ”Hur kunde de ge mig det här jobbet? Tänk när de andra upptäcker hur lite jag kan”, säger Anna Rydgren, vägledare på MT Gruppen.
Greger Jansson vet precis vad det innebär.
– Förut var jag rädd att kollegerna eller chefen skulle inse att jag bara hade tur när en viss arbetsuppgift gick bra.
Han berättar vidare:
– Om jag exempel lärde känna nya personer ifrågasatte jag mig själv och tänkte: ”Kommer de att tycka om mig även när de upptäcker mitt sanna jag?”
Han insåg att han behövde hjälp. Han fick övningar, presenterade här intill, som långsamt men säkert fick hans bluffillusion att vittra sönder. Hans inre osäkerhet började ersättas med en ökad självkänsla.
– Först fnyste jag åt övningarna. Inget hände. Men när jag verkligen kom in i skrivandet och övningarna, då blev det skillnad. Nu har det gått ett år, och det känns tryggt att vara Greger i dag, både på jobbet och på fritiden.