Att jobba med händerna är hetare än på länge. Arbetsmarknaden fullkomligt skriker efter hantverkare just nu.
– Hantverkare tillhör de grupper som ökar mest i vår statistik över utannonserade jobb, säger Nicklas Andersson, utredare vid Ams, till Metro.
Bland annat råder det mycket stor efterfrågan på svetsare inom industrin och hantverkare inom byggbranschen.

Ungdomarna har också blivit alltmer intresserade av att studera till hantverkare. En undersökning som Sveriges Radios Ekot nyligen gjorde av gymnasievalen i 80 svenska kommuner visade att det förra läsåret för första gången var fler som sökte till de praktiska programmen än till de teoretiska.
– Generellt sett har yrkes-utbildningarna haft för få platser jämfört med efterfrågan på arbetsmarknaden. Men nu verkar utvecklingen ha vänt, så som vi har flaggat för att den måste göra, säger Nicklas Andersson.

Göteborgs praktiska gymnasium har märkt av det ökade intresset för att läsa hantverksutbildningar, enligt rektor Jan Ekander.
– Vi har ett stort tryck. Vi ligger på runt 700 sökande till 70 platser, säger han.
Att jobba som hantverkare har uppvärderats. Jan Ekander tror att de unga har insett vilket stort sug det är efter hantverkare.
– Jag tror att ungdomar är kloka och inser att det finns en framtid i yrkeshantverksdelen.
Tidigare har ungdomar matats in på de teoretiska programmen, och många av dem har gått ut i arbetslöshet efteråt. Hos oss hade alla studenter i våras jobb när de slutade, säger han.
Utbildningarna på Göteborgs praktiska gymnasium ger behörighet att söka till högskolan, vilket ger en valmöjlighet efter gymnasiet – jobba eller plugga vidare.
– Det är jättebegåvat att välja praktiska program, säger Jan Ekander.

William Björlin gick ut målarprogrammet vid Göteborgs praktiska gymnasium i våras.
– Att hitta jobb efter skolan var det enklaste jag har varit med om. Jag hade anställningspapperen på bordet när jag gick ut, säger han.
Han jobbar på Enerbackens Måleri. Under gymnasietiden praktiserade han på företaget under flera perioder.
– Jag tycker inte det är intressant att läsa utan jobbar helst med händerna, säger William Björlin.

Han ser ljust på framtiden som målare.
– Det kommer att bli väldigt mycket jobb nu när alla fyrtiotalister går i pension, säger han.
I dagsläget är han lärling på måleriet. Efter några tusen timmars arbete kommer han att få möjlighet att göra sitt gesällprov och bli riktig målare. 

BAGARE. Kvalificerade yrkesutbildningar (KY-utbildningar) är en möjlighet för den som redan jobbar som hantverkare att utveckla sig.
– KY-utbildningar har blivit ett allt vanligare komplement för den som har en yrkesinriktad utbildning på gymnasiet, säger Nicklas Andersson vid Ams.
I Kristianstad finns en
KY-utbildning för bagar- och konditorsbranschen. För att gå utbildningen ska man antingen ha gått livsmedelsprogrammet på gymnasiet eller ha skaffat sig erfarenhet genom att arbeta på ett bageri eller konditori.
– Det finns ett stort intresse för att bygga på gymnasieutbildningen. Studenterna kommer från hela Sverige, säger Göran Nöbbelin, konditormästare och lärare på utbildningen.
Studenterna är ett hett byte på arbetsmarknaden.
– Det finns fruktansvärt mycket jobb. Det går inte att hitta en konditor i dag. Bland den förra årskullen som gick ut hade 90 procent jobb, säger Göran Nöbbelin.