Sexuella övergrepp på arbetsplatsen handlar om att utöva makt över en annan person, menar forskaren Anneli Häyrén.
Sexuella övergrepp på arbetsplatsen handlar om att utöva makt över en annan person, menar forskaren Anneli Häyrén.
Foto: IBL/Alamy/Montage

Hon utsattes för sexuella övergrepp på jobbet: ”Jag skämdes”

Stina utsattes kontinuerligt för sexuella trakasserier och övergrepp på sin arbetsplats i flera månader men det skulle dröja längre tid än så innan hon berättade för någon.  

När Stina, som är i 30-årsåldern, för ­ett par år sedan började som projektanställd på ett nytt jobb trivdes hon till en början bra. Hon fick en manlig handledare som hjälpte henne dagligen.
– Det började ganska försiktigt, sådär så att man inte visste om det var oavsiktligt eller inte. Han kunde sträcka sig efter något och nudda vid min rumpa. Jag var så förvirrad och det kändes oerhört pinsamt att fråga om han gjort det med flit, säger Stina om sin handledare.

Mannen låtsades alltid som ingenting och Stina tänkte att hon överreagerade. Eftersom det gick lång tid mellan varje händelse hann Stina tänka att det var över. Hon försökte tydligt visa sitt ogillande men mannens beteende förvärrades. När de var ensamma kunde han plötsligt komma upp bakom henne och ta på hennes underliv, samtidigt som han pratade om något annat.

– Varje gång det hände på nytt blev det en sådan oerhörd chock eftersom allt var så normalt däremellan. Det var svårt att ta in att han faktiskt kunde göra så, det var som två olika personer, säger hon och fortsätter:
– Människor som inte har varit med om det kanske tänker ”men varför sa du ingenting?”. Men jag skämdes, både för mig själv och för honom.

Stina berättade inte för någon vad hon blev utsatt för på jobbet, inte ens för sin man. Hon var beroende av sin handledares hjälp och rädd för vilka reaktioner hon skulle få från utomstående. Men när mannen en dag utsatte henne för ett våldtäktsförsök lyckades hon slutligen sätta stopp.
– Jag konfronterade honom och han bad om ursäkt. Efter det pratade vi aldrig direkt med varandra, men jag såg honom varje dag.

I fortsättningen hade de bara mejlkontakt men mannen fortsatte som Stinas handledare. Ett halvår senare slutade hon på företaget och det var först då allt började sjunka in. Hon berättade för sin man och, efter en tids tvekande, även för en personalansvarig på sitt gamla jobb som gav henne ett bra bemötande. Därefter kopplades både chefen och en jurist in, som bedömde att det räckte med att Stinas före detta handledare fick en tillsägelse.
– Det kändes som att de tog hans parti och att de tyckte synd om honom. Han var en väldigt respekterad person, han var väldigt hjälpsam och kunnig, säger Stina.

Efter en tid upprättade även arbetsplatsen en anmälan mot mannen, vilket ledde till att han sa upp sig.
– Jag har väldigt svårt att lita på människor idag. Jag önskar att alla företag hade en klar plan för hur man hanterar sådant här så att den som blir utsatt vet vart man ska vända sig och samtidigt kan få information om vad som sker om man anmäler.

Stina heter egentligen något annat. 

Anneli Häyrén, genus- och organisationsforskare vid Uppsala universitet, menar att mörkertalet är extremt stort när det kommer till antalet anmälda fall av sexuella trakasserier och övergrepp på jobbet. 
Hur vanligt är det med sexuella trakasserier på arbetsplatsen?
– Det är vanligt att det är just en chef eller överordnad som är förövaren. Trakasserier handlar inte om attraktion, utan syftet är att utöva makt över en annan person. Det är väldigt vanligt att offret inte anmäler, mörkertalet är stort. Offret lägger skulden på sig själv och rationaliserar så mycket att man inte ser det som ett övergrepp.

Vad har arbetsplatsen för ansvar?
– Lagen säger att företag ska hantera sådant här och om det väl händer ska det hanteras på så sätt att det inte kan upprepas igen. För att bygga upp en hållbar struktur i företaget bör det även finnas en kontaktperson eller en avdelning som hanterar sexuella trakasserier, det bör finnas någon på arbetsplatsen att vända sig till. Idag ligger mycket ansvar på det enskilda offret och förövaren blir sällan fälld. Offret måste gå väldigt långt för att bevisa att det verkligen har hänt någonting. Det krävs vittnen, bevis och offret får frågan om de berättat för någon. 

Fakta: Sexuella övergrepp på jobbet

  • Polisanmälan. Oavsett var du blir utsatt för kan du alltid vända dig till polisen med en anmälan. Om du utsatts för sexuella trakasserier eller övergrepp på ditt jobb så kan du också anmäla det till Diskrimineringsombudsmannen, DO, eller direkt till ditt fackförbund.
  • Mörkertal. Förra året anmäldes 42 fall av arbetsrelaterade sexuella trakasserier till DO, men mörkertalet tros ­vara stort.

På jobbet

Här hittar du fler artiklar som berör ämnet På jobbet

Arbetsrättsexperten: I de här situationerna kan du ta tjänstledigt

Arbetsrättsexperten: I de här situationerna kan du ta tjänstledigt

Linus Löfgren på Avtal24 svarar på en läsarfråga och reder ut vad som egentligen gäller vid tjänstledighet.

Mejlmisstagen vi stör oss på

Mejlmisstagen vi stör oss på

Här är sju vanliga misstag som kan leda till missförstånd, eller reta gallfeber på kunder och kollegor.

6 tecken på att din chef är narcissist

6 tecken på att din chef är narcissist

Har en chef eller kollega som är karismatisk och charmig ena stunden och riktigt obehaglig nästa?

Rekryteraren: Här är de 5 vanligaste frågorna jag får i mitt yrke

Rekryteraren: Här är de 5 vanligaste frågorna jag får i mitt yrke

Funderingar om konkurrens i form av andra kandidater och frågor om företagets förmåner är något som Johanna Wadsten ofta får höra.

Fler artiklar inom På jobbet