Publ. 2008-12-01 20:36
 
David Kulander, produktchef på Chromogenics håller upp ett av deras ”smarta fönster”, som tonas vid starkt solljus, minskar uppvärmning av byggnader och därmed också kostnaderna för nedkylning.David Kulander, produktchef på Chromogenics håller upp ett av deras ”smarta fönster”, som tonas vid starkt solljus, minskar uppvärmning av byggnader och därmed också kostnaderna för nedkylning.
Foto: Henric Lindsten
 

Branschen som lyser upp i krisen

Det är cleantech

Cleantech, clean technolo­gies, står för energi- och miljörelaterade tekniker utvecklade i syfte att minska skadlig påverkan på miljön.

Omfattar energi, trans­port, jordbruk, vatten och luft. Cleantech består till 50–70 procent av tekniker med energirelevans.

Energimyndigheten
 

Lågkonjunk-turen har inte avskräckt investerare och cleantech blomstrar mitt i krisen. Enligt en ny undersökning har 64 procent av svenska riskkapitalister satsat pengar i miljöteknik eller planerar att göra det inom kort.

– Allteftersom utvecklingsländerna expanderar inser man att det inte går att fortsätta på samma sätt som tidigare. Ju mer oljepriset trissas upp desto större blir behovet av alternativa energikällor. Sverige har vaknat till cleantech, säger Anneli Eriksson, affärsutvecklare på Energimyndigheten.

Hon får medhåll av svenska Riskkapitalföreningens vd Marie Reinius.
– Cleantech ses nu som ett av de mest intressanta investeringsområdena framåt. Vi tror på fortsatt ökning.

Under det första halvåret 2008 investerade riskkapitalbolagen totalt 275 miljoner kronor i cleantech, vilket kan jämföras med      358 miljoner kronor under hela 2007.

De mest intressanta områdena i dag såväl som på sikt anses vara energisegmenten; effektivisering, produktion och lagring.

Förra månaden och mitt under den brinnande finanskrisen köpte svenska Wood & Hill Ventures upp en stor andel av ett företag som effektiviserar energianvändningen vid växthusodling.
– Cleantech ligger rätt i tiden och vi tänker väldigt långsiktigt, säger Staffan Hillberg, vd på Wood & Hill Ventures.

Men det finns många frågetecken innan en investering. Avgörande är den mänskliga faktorn, att företaget drivs av rätt människor, menar Hillberg.
– Det är också alltid svårt att förutse efterfrågan på nya marknader och den risken minskas genom att man har bra kontakt med sina kunder.

Investeringslusten kommer att ha stor påverkan på arbetsmarknaden, menar Berit Gullbransson, verksamhetschef på Sveriges miljöteknikråd:
– Jag tror att arbetstillfällena inom cleantech kommer att öka.

Per Svantesson, vd för Effpower, visar upp ett högeffektivt batteri till hybridbilar.  Per Svantesson, vd för Effpower, visar upp ett högeffektivt batteri till hybridbilar.  
 

Svenska cleantech- företag heta i Europa

Tidningen The Guardian har listat de hundra hetaste cleantechföretagen i Europa, sex av dem är svenska:

Climatewell, utvecklar system för att lagra solvärme för uppvärmning och nerkylning, Stockholm.

Effpower, utvecklar högeffektiva batterier för hybridblar, i Göteborg.

Qunano nanoteknik, Lund

Norstel, tillverkar material för lågenergi elapparater, Norrköping.

Chromogenics, tillverkar ”smarta fönster” som minskar energibehovet, Uppsala.

Swetree, effektiserar användning av trä, Umeå.

 

HETA. Svenska Effpower utvecklar högeffektiva batterier till hybridbilar. Företagets vd Per Svantesson tror på en fortsatt framgång för cleantechföretag.
– Det kommer att ställas allt högre miljökrav både via lagstiftning men också från konsumenter. Därför är det av stort intresse för investerare, säger han.

Effpower finns med på tidningen Guardians lista över de 100 hetaste cleantechföretagen i Europa.
Även Uppsalaföretaget Chromogenics finns med på listan. Deras ”smarta fönster”, som tonas vid starkt solljus, minskar uppvärmning av byggnader och därmed också kostnaderna för nedkylning.

År 2012 räknar Chromogenics med att påbörja produktion.
– Vi ser stora potentiella marknader i bland annat Sydeuropa, säger produktchefen David Kulander.

Båda företagen är i behov av nytt kapital under nästa år. Sammanlagt handlar det om cirka 300 miljoner kronor.
– Just nu är vi i en situation där det är svårt att säga om det kommer att vara lätt eller svårt att resa kapital. Men som det ser ut nu har vi inte haft någon anledning att ändra vår plan, säger Per Svantesson.

Marijana Dragic

© Metro Nordic Sweden AB | Annonsera | Personuppgiftspolicy | Användning av cookies | Om metrojobb.se | Användarvillkor | Kontakta oss | Metro.se |