Krisen märks när klockan slår tolv. Allt fler tar med sig matlåda till jobbet, enligt en undersökning från Lunchfrämjandet.
– Restaurangerna har det svårt, säger restaurangföretagarnas ekonom Björn Arnek.
Mellan 2007 och 2009 ökade andelen personer som tar med sig matlåda tre till fem dagar i veckan med nästan en tredjedel, enligt en undersökning från Lunchfrämjandet. Bland männen har det närmast skett en fördubbling.
I 95 procent av fallen är det hemlagat som gäller framför den grillade kycklingen från Ica eller hämtmat. Det innebär ofta gårdagens middag, något som Lunchfrämjandet varnar kan hindra en omläggning mot mer hälsosam lunchkost. Matlådefolket är också de som tar kortast lunch och är minst nöjda med sin paus.
"Vi har redan sett att tiden för lunchen är väldigt kort, 30 minuter eller mindre för över hälften av de yrkesverksamma. Och över 60 procent för kvinnor. Risken är att den trenden nu förstärks", skriver projektledaren Jan Borg.
En förklaring till matlådans segertåg kan vara att prisglappet mellan lådan och lunchserveringen ökat. Maten i butiken har blivit billigare jämfört med Konsumentprisindex, samtidigt som restaurangen blivit dyrare.
Det krävs färre människor för att bygga en bil i dag än för 30 år sedan, men lika många för att laga en lasagne. Det tror Björn Arnek, ekonom på Sveriges Hotell och Restaurangföretagare är en del av förklaringen.
– Det är inget konstigt med det. Den teknikutveckling som andra branscher har kunnat dra fördel av har inte gynnat restaurangbranschen.
I ett kortare perspektiv har även finanskrisen satt sina spår. Det märks inte bara bland lunchkrogarna och personalmatsalarna, utan även på stjänkrogar som Edsbacka krog, som fått stänga. Ett annat exempel är stockholms restaurangkung Melker Andersson, som införde halva priset på sina krogar under några sura månader förra året.
Vad vill du säga till den som tycker att utelunchen har blivit för dyr?
– Att det kostar att laga bra mat och att priset ska täcka alla kostnader restaurangen har.
