Sänkt a-kassa leder inte till kortare arbetslöshet, enligt en ny avhandling.
– Det verkar inte få den effekten i Sverige, säger sociologen Madelene Nordlund.
Umeåforskaren har undersökt hur arbetslösa påverkas av nivån på a-kassan och av att medverka i arbetsmarknadspolitiska program. Att som den borgerliga regeringen efter valet sänka ersättningen för arbetslösa är enligt henne inte en effektiv metod.
– Den allmänna teorin är att om man sänker a-kassan får man ut arbetslösa i jobb, men jag hittade inget sådant samband alls, säger Madelene Nordlund.
Tvärtom visar hennes undersökning att en hög ersättning på längre sikt leder till att den arbetslöse får ett mer välbetalt jobb.
– Om du har råd att vara arbetslös lite längre hittar du lättare tillbaka till ett mer stabilt arbetsliv.
Nordlund har jämfört hur arbetslösa som deltog i olika program under 1990-talet klarat sig jämfört med de som inte gjorde det. Programmens effekt har studerats under 5-10 år och effekterna av a-kassans nivå under 19 månader.
Enligt Nordlund lönar sig programmen på lång sikt, både i hög- och lågkonjunktur. I studier från andra länder har även effekter av sänkt a-kassa för att få ut personer i jobb iaktagits, men inte i Sverige. Det tror hon beror på att våra sociala skyddsnät lindrar effekterna.
Kan det vara så att arbetsmarknadspolitiken grundas på fel antaganden?
– Ja, absolut. Internationell forskning visar att det hjälper att straffa ut arbetslösa i jobb, men det verkar inte få den effekten på arbetslösheten i Sverige.
Sänkt a-kassa ger inte jobb snabbare
A-kassan
A-kassan, eller arbetslöshetskassan, är knuten till fackliga organisationer och finansieras genom en avgift.
Som mest får en arbetslös 80 procent av sin lön i a-kassa, upp till ett tak på 18 700 kronor per månad.Från och med dag 201 till 300 är a-kassan 70 procent av lönen och därefter 65 procent.