Plötsligt ringer telefonen och du blir erbjuden ett jobb. Men vänta lite … ska du ta det eller inte? Hur vet man om man ska våga nappa?
Charlotte Holmberg, 30, var mitt uppe i ett sabbatsår efter flera år som makeupartist och säljare på en kosmetikbutik i Stockholm när telefonen ringde:
– Jag var mitt i en själslig paus och hade planerat att gå en konstutbildning på hösten. Men det var lite struligt. Jag hade missat att skicka in rätt papper och kom därför aldrig in. I stället hade jag lyckats få fram fem jobb som jag kunde försörja mig på, säger hon.
I luren berättade en kvinnlig bekant om ett jobb som Charlotte aldrig hade hört talas om.
Jobbet: att i bästa Lisbeth Salander-anda gräva fram fakta och underlag om jobbkandidater, samt kartlägga branscher i syfte att hitta talanger att rekrytera. Fast på rätt sida lagen, förstås.
Ju mer Charlotte fick veta om researchtjänsten hos rekryteringsfirman, desto mer självklart blev det att tacka ja:
– I tio år hade jag matchat läppstift och kläder, och jag kände mig understimulerad, och nu … Tänk att få betalt för att vara nyfiken – och dessutom lära sig något nytt varje dag!
Charlotte Holmberg fick sitt livs samtal när en rekryteringsfirma ringde upp henne och frågade om hon ville byta tillvaron som makeupartist mot en som researcher.
Foto: Foto: Lotta Bergseth
Så avgör du om det är ett bra jobberbjudande
Publ. 2010-12-21 10:26
Så bedömmer du jobberbjudandet
1. Fånga magkänslan
Innan du börjar analysera saker, känn efter vad du har för känsla i magen. Hur känns hela grejen? Känner du spontant en lockelse? Om inte – fundera över om detta verkligen är något för dig.
2. Ta reda på mer
Ställ frågor till både den som ringde upp, till den som vet mer om jobbet och även till dina vänner och vänners vänner. Syftet är att få fram de olika dimensionerna kring tjänsten och företaget.
3. Väv ihop alla fakta
Lägg ihop vad magkänslan sa med de mer logiska för- och nackdelarna. Analysera denna vågskål och känn in helheten.
Källa: Nina Jansdotter, karriärcoach, föreläsare och författare.
