De tjänar mindre än ­i industrin men får en långt härligare feedback – de räddar liv. Nu behöver civilingenjörerna i vården bli ännu fler.

Allt mer teknik i vården kräver allt fler medicintekniker, 3 200 nyutbildade enligt bland andra Karolinska institutet och Kungliga Tekniska högskolan (KTH). I höst startar KTH en ny civilingenjörsutbildning inom området.
– Sverige har en stolt medicinteknisk historia, och med hjälp av den nya utbildningen kan vi föra traditionen vidare. Det finns flera exempel på svenska uppfinningar, som pacemakern, respiratorn och ultraljudet, säger Lars-Åke Brodin, prodekan vid KTH Skolan för teknik och hälsa.

Ett jobb inom industrin hade gett flera tusen mer i månadslön, men Johan Moreau valde ändå ett jobb på Östra sjukhuset, där han bland annat reparerar livsuppehållande utrustning. Om en maskin slutar fungera under operation blir det akut.

– Här ser man direkt vilken nytta man gör, att man gör skillnad. När jag fick chansen att vikariera här var det roligare än ett jobb på industrisidan, säger Johan Moreau.

Han är egentligen elekt­roingenjör men sadlade om efter vikariatet på sjukhuset. I dag är han fast an­ställd och ångrar inte sitt val. Den enda nackdelen är lönen.
– Inom vården hänger vi inte med lika snabbt i lönetopparna. Å andra sidan är jobben här säkrare, säger Johan Moreau.

Just nu jobbar han även med att rekrytera andra medicintekniker till sjukhuset. Det är svårt att hitta folk med rätt kompetens, och han välkomnar den nya utbildningen på KTH.
– Vi får inte så många sökande som vi skulle vilja ha i dagsläget.

Många ska bli fler. Den stora yrkesgruppen undersköterskor kommer att behöva växa ännu mer framöver.

Enligt Barbro Emriksdotter, utredare på Sveriges Kommuner och Landsting, behöver vården över huvud taget mer personal med gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Förutom undersköterskor kan det vara till exempel mentalskötare.

Även beteendevetare och olika typer av pedagoger inom vård och hälsa kommer att bli fler, eftersom det satsas mer på förebyggande vård och patienters ansvar för egenvård.
Att patienterna i dag kommer från olika delar av världen skapar också en efterfrågan på personal med kulturell kompetens, alltså personer med kunskap om hur människor från andra länder ser på men även drabbas av olika sjukdomar.

Inom läkemedelsbransch­en är suget efter ny arbetskraft inte lika stort, enligt Staffan Ternby, informationschef på Astra Zeneca.
– Hela branschen befinner sig i en omfattande omstruktrering.
Men det finns ett behov av kvalificerad arbetskraft, som forskare, kemi-ingenjörer och ­bio­loger.