Andelen män inom den starkt kvinnodominerade vården växer — men bara långsamt. Samtidigt tar sig kvinnor sakta in på manlig mark.
- Det kan ha börjat röra på sig lite och blivit lite mer jämställt. Ökningen är rätt så stor, även om den bara är en procent mellan 2005 och 2006. Det är ju stora yrkesgrupper, säger Annika Norlén, statistikansvarig på Statistiska centralbyrån (SCB) som sammanställt yrkesstatistiken.
Könsfördelningen inom vården har långsamt förbättrats sedan 2001, men är fortfarande väldigt skev. 2001 var 90 procent av de anställda inom vård och omsorg kvinnor. Fem år senare, 2006, var de 87 procent.
- Vi ser också en svag trend att vi får fler män som medlemmar, säger Maria Karlsson, utredningschef på Vårdförbundet.
Fackförbundets ordförande Anna-Karin Eklund applåderar utvecklingen, men är inte nöjd.
- Det går väldigt långsamt. En orsak är att vårdyrket värderas för lågt. Personer med treårig högskoleutbildning blir erbjudna 18 000 på sina första jobb.
Allt fler kvinnor börjar också ta sig in på mer traditionellt manliga territorier — mellan 2005 och 2006 ökade andelen kvinnor i tekniska yrken och bland ekonomer och sjukvårdsspecialister med en procentenhet.
Hantverkare är de som oftast byter yrke, visar yrkesstatistiken. Ofta rör det sig om små hantverksskrån som garvare och bokbindare med svag lönsamhet. Men även en del hantverkare i den i dag lukrativa byggbranschen söker sig till nya yrken.
Totalt bytte 9,7 procent av alla anställda yrke mellan 2005 och 2006. Ungdomar och män är mest rörliga.
- Att arbetsmarknaden är rörlig signalerar att den fungerar, säger Annika Norlén.
SCB:s yrkesregister har bara funnits sedan 2001 och det är därför svårt att se mer långtgående förändringar, poängterar hon.
Att det går långsamt visar inte minst en titt på arbetsmarknaden för välutbildade personer med utländsk bakgrund. 2001 var andelen utrikes födda med arbeten som kräver teoretisk specialkompetens endast 14 procent. 2006 hade andelen bara stigit till 15 procent. Förra året blev dock ett genombrott.
- Då skedde en kraftig förbättring för utrikes födda. Deras sysselsättningsgrad steg markant, säger Tord Strannefors, prognoschef på Arbetsförmedlingen.
Arbetsmarknaden förbättrades även för högskoleutbildade personer födda utanför Europa.
- 2007 kännetecknades av en bred förbättring, säger Strannefors, men varnar för att utrikes födda kan bli de första att ta stryk när konjunkturen vänder ned.
