Shake it, baby – bartenderyrket har blivit trendigt.   – Den som blir bartender kan förvänta sig en rolig framtid, säger Mikael Landstedt, rektor på Stockholms barakademi.

Glassdrinkar som läxa och ett lektionsrum fyllt av spritflaskor i givakt.
– Bartenderskolan är en annorlunda men väldigt rolig utbildning, säger Kristina Ilke, 19.
Hon jobbar på V-Dalas bar i Uppsala, men hon ville komplettera sin arbetslivserfarenhet för att åka utomlands och jobba som bartender, kanske i Australien.
– Mina polare tycker att det är coolt att jag går bartenderskola, ja, kanske inte de hippa filosofistudenterna då. Det är tunga lyft och obekväma arbetstider, men det är också otroligt socialt, säger hon.

Bartenderyrket ligger bland tio-i-topp av 50 yrken som unga kan tänka sig, enligt årets Ungdomsbarometer. Intresset för yrket har ökat, kanske tack vare tv-seriernas glamourbild.
– Många tror att det här jobbet är en inkörsport till trendiga nattklubbar och till att bli kändis. När jag började i branschen för 23 år sedan såg jag inget av det där, säger Mikael Landstedt.

Han är den före detta barmästaren som 2002 startade Stockholms barakademi tillsammans med kollegan Peter Sellin. Det finns många andra liknande utbildningar, både i Sverige och utomlands. Mikael säger att han känner av konkurrensen.
– Eleverna lär sig blanda 160 olika drinkar, men de får även lära sig om alkoholskador och lagstiftning, säger Mikael Landstedt.

Elever som haft minst 80 procent på alla prov blir diplomerade bartendrar efter den fyra veckor långa utbildningen tillsammans med en veckas praktik. Många vill jobba vid Stureplan.
– Jag hör många som vill jobba på nattklubbar, men det är tufft och ett högt tempo. Där krävs det ofta rekommendationer för att få ett jobb. Men bartenderyrket är också att agera såväl psykolog som polis, säger Mikael Landstedt.

Det har Kristina Ilke märkt av på sitt jobb:
– Ibland kan jag bli trött på att höra gästerna dra samma skämt hela tiden. När jag häller upp öl och det skummar lite säger de ofta ”vad skumt” och blinkar. Då måste man ju skratta.   

Fotnot: Ungdomsbarometern genomförs av Cosmos Communications.

1) Har man lite förkunskaper om varför olika drinkar har fått sitt namn kan man ibland lista ut vad en drink innehåller. ”Tom Collins” är en välkänd drink som innehåller bland annat gin. Tom är ett vanligt namn i England och gin, ”London Dry Gin” hör ju hemma här. Vilken sprit innehåller då en ”Ivan Collins”?

2) På 50- och 60-talet gjordes försök med att göra svensk maltwhisky, men det blev ingen succé. 1999 bildades ett nytt företag som tillverkar en svensk single malt-whisky. Vad heter whiskyn?

3) Vad heter området i södra Spanien som bland annat är känt för sitt starkvin?

4) Detta är en av världens mest kända drinkar: 6 cl vit rom, 4–6 cl färskpressad lime, 1–2 cl sockerlag. Vad heter drinken?

ERFARENHET. Det kräver sin drinktrollare att få jobb som bartender på ett inneställe.
– Vill du bli något måste du studera en hel del utöver bartenderutbildningen, säger Magnus Pettersson, 21, på Berns Salonger.

Under den anrika Stockholmskrogens tunga kristallkronor jobbar en ambitiös 21-åring som redan tagit sig uppåt i barhierarkin.
– Jag började längst ner i pyramiden, något man ofta gör, som barnisse. Jag fick plocka glas och skära frukt tills cheferna såg att jag var ambitiös och fick avancera, säger Magnus Pettersson.

Han säger att många tror att de kan allt när de har gått ut bartenderskolan.
– På skolan får man bra kunskap om själva dryckerna, men man kan aldrig förstå hur det är att jobba i en bar innan man fått arbetslivserfarenhet, säger Magnus.

Men! Det gäller att välja rätt ställen.
– Att ha gått bartenderskola på Kos eller Rhodos smäller inte så högt hos arbetsgivarna. Fråga runt och kolla av vilka ställen som har bra standard. Ska du ta dig vidare är det viktigt att ha valt rätt arbetsplatser, säger Magnus Pettersson.

1: Vodka 2: Mackmyra Svensk Whisky 3: Jerez (även Sherry godkänns) 4: Daiquiri