Redan i september var det kört. Elisabeth Gehrke hade kommit över CSN:s fribeloppsgräns. Hon hade jobbat så mycket att det blev meningslöst att ta studielånet.
– Det känns ju inget vidare, säger Elisabeth Gehrke, som läser statsvetenskap på Lunds universitet och jobbar i butik.
I höstas hade hon tjänat knappt 55 000 kronor, drygt 1 000 kronor mer än CSN:s så kallade fribelopp på 53 500. Om hon fortsatte att jobba på helgerna under hösten skulle CSN kräva tillbaka motsvarande hälften av det hon tjänade.
– Då är det lika bra att klara sig utan studielån och bara jobba, säger Elisabeth Gehrke.
CSN kräver åter femhundra kronor för varje tusenlapp studenten tjänat på sitt jobb, ovanför fribeloppstaket. Fribeloppet är till för att hindra att studiemedlet går till folk som tjänar bra och inte behöver det.
Vilket alltså drabbar Elisabeth. Men hon fnyser när hon får frågan om hon tjänar bra.
– Du, man är inte precis högavlönad om man står i butik. Problemet är att jag får hela sommarlönen på hösten: juni, juli och augusti. Då hamnar jag direkt över gränsen på 53 500 för det halvåret.
Och jobba måste Elisabeth Gehrke, som har en vanlig lägenhetshyra att betala.
– Reglerna är kanske tänkta för folk som fått tag på studentrum och har hyresfritt under sommaren. Men hur många har det så?
Elisabeth minns knappt när hon hade ledigt sist.
– Jag pluggar eller jobbar jämt. Man vänjer sig vid att aldrig kunna slappna av.
Lösningen vore enkel, tycker hon.
– Höj studiemedlet så att man kan fokusera på sina studier, och höj fribeloppet. Systemet funkar inte som det är nu.
Den studiesociala utredningen kommer att föreslå en höjning av fribeloppet från 107 000 till 130 000.
– Bra! Men ändå ganska patetiskt när debatten tidigare gällt slopning av fribeloppet helt och hållet och flera regeringspartier är för, tycker Elisabeth.
