Så missgynnas kvinnor i löneförhandlingen

 • Låter chefen ta kommandot. • Backar om chefen är negativ. • Tänker: Det är ju dåliga tider.

Män och kvinnor har olika sätt att löneförhandla. Därför får kvinnor en sämre löneutveckling. Det konstaterar fackförbundet Civilekonomerna, efter en undersökning av hur män respektive kvinnor redan tidigt i sin karriär förhåller sig till lön samt agerar i löneförhandlingssituationer.

Studien visar att män i högre utsträckning har ett proaktivt förhållningssätt, medan den passiva förhållningssättet dominerar bland kvinnor. Den proaktiva löneförhandlaren tar kommandot i förhandlingen. Han sätter en högre målbild för lönen än vad han statistiskt sett bör ha, backar upp sina krav med dokumentation, gärna i form av siffror. Han låter sig inte nedslås av ett negativt besked och har en plan b och om önskningarna inte infrias. Till exempel kan de kräva en ny löneförhandling inom en viss tid eller betald utbildning som gör att lönen kan höjas på sikt. 

Den passive förhandlaren, alltså oftast en kvinna, är mer känslig för stämningsläget. Hon låter arbetsgivaren lägga första förslaget och hon viker sig hellre än att riskera relationen. Den passive förhandlaren lutar sig hellre mot statistik, utbildning och tidigare prestationer än vad de faktiskt bidrar med på arbetsplatsen. 

Undersökningens författare slår fast att både kvinnor och män styrs förväntningar på hur de ska bete sig utifrån sin könsroll. Man kan också se, enligt författarna, att män får mer positiv bekräftelse på den offensiva förhandlingsformen, medan kvinnorna i högre utsträckning beskriver att de får negativ feedback om de går ut för hårt, vilket gör  dem mer försiktiga.

Undersökningen är baserad på fokusgruppintervjuer och telefonintervjuer med 29 civilekonomer.

Kvinnor gynnas enligt studien av tydliga former för lönesättning och tvärtom.