
Därför är folk grisigare på jobbet än hemma
Odiskade kaffekoppar, ett kladdigt köksgolv och en ostädad toalett. På jobbet är det som att mångas känsla för renlighet helt har flugit ut genom fönstret och försvunnit. Men varför diskar folk efter sig hemma men inte på jobbet? Psykologen Oskar Henrikson förklarar.
Det är nog få som skulle spilla mat på köksgolvet hemma men låta det ligga kvar där, men på dagens arbetsplatser ser det inte riktigt likadant ut. Att lämna smutsig disk framme eller helt enkelt strunta i att använda toaborsten efter att man varit på toaletten är standard på många arbetsplatser, men varför tycks många tappa intresset för att hålla rent efter sig bara för att de är på jobbet?

LÄS MER: Därför är det viktigt med fredagsfika på jobbet
Oskar Henrikson är legitimerad psykolog och har skrivit boken ”Ensam eller stark – åtta principer för framgångsrika team”. Han är specialiserad på hur vanor skapas i organisationer och menar att just det här problemet delvis beror på bristen av regler på arbetsplatsen, men också på en djupt ingrodd känsla för rättvishet.
– Alla vill bidra till gruppen så länge alla andra bidrar till gruppen. Men om man då är rädd att någon annan inte bidrar så vill man inte själv vara en förlorare som diskar åt alla andra, säger Oskar Henrikson.
Kort och gott kommer vi att bli själviska om vi ser att andra är själviska eftersom vi inte vill känna oss lurade. Vi vill inte göra mer jobb än någon annan, därför kommer vårt eget beteende att försämras när vi ser andra bete sig illa. På så vis kan en lortgris på jobbet påverka även den mest renliga kollegan. Brist på trivselregler och känslan av att kunna ”gömma sig” bakom de andra kollegorna spär på det negativa beteendet.
– När det finns en anonymitet i en grupp och ingen märker att just du lämnar din kaffekopp framme tänker vi också att vi kommer undan med det, säger Oskar Henrikson.
LÄS MER: Psykologen: Därför klagar vi alltid över kaffet på jobbet
Men vart kommer det här beteendet från? Enligt Oskar Henrikson är det förmodligen genom evolutionen. När vi för tiotusentals år sedan samarbetade i små grupper och hade mycket kontroll över varandra blev det extra tydligt om någon i gruppen inte rättade sig efter reglerna.
– Om någon i gruppen sabbade samarbetet, och kanske åt mer kött än de andra, var det potentiellt livshotande för resten av gruppen.
Enligt Oskar Henrikson är det troligt att själviska medlemmar som var ett hot mot gruppen på den tiden helt enkelt blev ihjälslagna. Så drastisk är inte situationen på dagens arbetsplatser, men vårt tänk om rättvisa sitter kvar.
– Vi människor har ett starkt rättvisepatos. Om jag ser att du inte bidrar till gruppen kommer jag själv att försöka jämna ut det. Det här rättvisetänket handlar i grund och botten om överlevnad.
På bilden: Oskar Henrikson. Fotograf: Eva Lindblad.