Här är roboten som rekryterar fördomsfritt
Roboten Furhat på TNG ska hjälpa rekryterarna att göra objektiva och diskrimineringsfria rekryteringsprocesser. När nya jobb växer fram och robotar kan ta över många av människans arbetsuppgifter menar experterna att det blir allt viktigare att vi satsar på att kompetensutveckla oss.
Ålder, kön, ursprung, namn och vilket universitet du pluggat på är faktorer som påverkar hur du som kandidat bedöms i en rekryteringsprocess och därmed vilka chanser du har att få jobbet. Det menar Anna Rydbacken, regionchef på TNG väst, som just nu jobbar med TNG:s nya rekryteringsrobot vars syfte är att göra rekryteringsprocesser mer fördomsfria.
Roboten, som fått namnet Furhat, ska stötta rekryterare genom att genomföra intervjuer med kompetensbaserade frågor.
LÄS MER: Så får du plats med hela ditt cv – på en sida
– Människor är fortfarande en stor del av processen. Men de kommer att få avlastning av roboten i de mer rutinbetonade delarna. Det gör att den mänskliga rekryteraren kan fokusera på det personliga mötet och kontakten med kandidat och uppdragsgivare, istället för det som egentligen är faktainsamlande, säger Anna Rydbacken.
Är robotar bättre rekryterare än människor?
– Robotar, programmerade med fördomsfria algoritmer, tillsammans med människor kommer bli bättre på att rekrytera skulle jag säga. Roboten är bättre på att behandla alla på samma sätt och inte påverkas av det här med ålder, namn och utseende. Vi människor är klart bäst på att skapa relationer och den personliga interaktionen, det vill säga att skapa den perfekta matchningen mellan rätt kandidat och rätt arbetsgivare.
LÄS MER: Så känner du igen en bra chef – redan på jobbintervjun
Digitaliseringen och automatiseringen förändrar ständigt arbetsmarknaden, men enligt Unionens ordförande Martin Linder behöver vi inte oroa oss allt för mycket för att robotarna ska ta våra jobb.
– En del yrkesgrupper kommer sannolikt att ersättas av robotar, men framför allt handlar det om arbetsuppgifter. Samtidigt kommer nya jobb att växa fram och då måste det vara möjligt för dagens arbetskraft att ta de jobben. Ska vi klara skiftet på arbetsmarknaden måste möjligheterna till kompetensutveckling förbättras, säger han.
Vad innebär kompetensutveckling?
– Under hela ditt yrkesverksamma liv behöver du utveckla och fördjupa din kompetens för att anpassa dig efter de snabba förändringar som sker på arbetsmarknaden. Du kan göra det inom ramen för din anställning eller till exempel genom en kurs på högskolan som du läser på fritiden, säger Unionens ordförande Martin Linder.
LÄS MER: Karriärcoachen svarar: Hur vet jag att det är dags att säga upp mig?
Enligt nya siffror från Unionen har sex av tio anställda genomfört någon form av kompetensutveckling det senaste året. Samtidigt visar undersökningen att närmare hälften av tjänstemännen behöver vidareutbildning som de inte kan få från sin arbetsgivare.
– Hindren är många. Varken kursutbudet på högskolan eller studiemedelssystemet är anpassat efter de yrkesverksammas behov. Förtagen måste också i högre grad prioritera de anställdas kompetensutveckling, säger Martin Linder.
